Skadligt när barn inte får utveckla motoriken

Barnens neurologiska utveckling drabbas när deras tillvaro blir allt mer passiv och rädsla för vad som ses som ”farligt” leder till förbud och restriktioner kring fysisk aktivitet. Det skriver flera debattörer.

DEBATT | BARNS UTVECKLING

Sverige behöver lära av Danmark och Norge som i förskolans läroplan lyfter rätten till motorisk aktivitet, risktagning och stimulerande miljöer. Sverige har svaga styrdokument och arbets- manualer för förskolan som tillsammans med vårdnadshavare ska lägga grunden för en gynnsam motorisk utveckling, som påverkar barnets hela fortsatta utveckling.

Vi ställer frågan till förskola, barnhälsovård och vårdnadshavare:

• Har samhället glömt de yngsta barnens basala neurologiska behov?
• Hur tillgodoses de yngsta barnens rätt och behov kontra den vuxnes i förskolan?
• Var är barnrättsperspektivet?

Hur ser det ut första året?

Första året får barn färre motoriska uppgifter att lösa än tidigare generationers barn och spenderar mycket mer tid på rygg och/eller fastspända i passiviserande stolar av varierande slag. Visuellt stimuleras nutida barn tidigt av digitala verktyg. Passiviserande gåstolar och barnvagnar säljs med falsk marknadsföring om att de är ”ergonomiska” och utvecklande. När barnen väl ska arbeta med kroppen blir de ofta frustrerade. De är så ovana att ta sig fram på golvet, att ta i och att få hålla på en stund tills de lärt sig nya rörelser. Det är viktigt att vårdnadshavare får kunskap och förståelse för att frustration är normalt och en drivkraft för inlärning och utveckling. Vårdnadshavare behöver även inspiration kring övningar som stimulerar barnets motorik redan från dag ett. Då kan de vara med, stötta och peppa när barnet arbetar med kroppen, använder alla sinnen för att utforska, ramlar och misslyckas men lär och erövrar förmågor. Alla dessa tillfällen ökar det viktiga samspelet och kommunikationen mellan barn och vårdnadshavare.

I dag är många vårdnadshavare rädda för att låta barnet kämpa och tycker synd om barnet när det är frustrerat vilket leder till att digitala verktyg används för att trösta. Detta leder till sen utveckling och missnöjda barn.

Vi ser svagare motorik, låg fysisk självkänsla och psykisk ohälsa bland barn redan under första levnadsåret. Bristen på problemlösning påverkar kognitionen. Vi ser behov av kunskap om hjärnans utveckling hos dem som designar och utvärderar prylar och miljöer för barn, och förbud mot falsk marknadsföring av passiviserande produkter! Men också kunskap hos vårdnadshavare för att motstå inköp av allehanda produkter.

Vad händer första året i förskolan?

De första åren i förskolan är en tid när barn älskar att gå, springa, klättra, kånka, bära och hoppa. Förskolan ska erbjuda en rörelsevänlig miljö med tillåtande vuxna. Det gäller i såväl inom- som utomhusmiljö och tillgång till naturen ska erbjudas. Det finns i dag förskolor utan tillhörande gård med bara en asfalterad plätt för utevistelse. Barns basbehov – mat, sömn, relationer, rörelse och sinnesstimulans – lägger grunden för dem att undersöka världen med alla sinnen, att få ta risker, utvecklas och lära sig.

Vad får barn göra i dag? I många förskolor råder det förbud att springa och hoppa inomhus, då det finns risk för krock och skador. De flesta förskolor har inte anpassade rörelserum som har plats för grovmotoriska aktiviteter. Även utomhus gäller restriktioner på rörelse som klättring, buskage för kojor, och balansövningar. EU- standarder betonar risk för fall medan det saknas perspektiv på risk för inaktivitet. Styrdokument för förskolan är vaga när det gäller rörelse, och saknar betoning av de yngsta barnens basbehov. I Norge och Danmark är rätten till positiv risktagning inskriven i förskolans styrdokument. I Sverige fokuseras i hög grad på vad som är ”farligt” och man tar bort aktiverande lekredskap och löst material som är tungt och går att bygga med. Även byggnormer bidrar till passivisering. ”Yteffektivitet” i städer gör att man drar ner på barns yta, vilket gör att man då förbjuder spring och hopp eftersom barnen krockar.

Ytterligare faktorer som påverkar möjligheter till rörelse i förskolan är barngruppens storlek, personaltäthet, omsättning på personal och barn samt den fysiska miljön. En god miljö kräver att de som skapar den vet vilka motoriska utmaningar barn behöver för fortsatt optimal utveckling vid olika åldrar. En ettåring behöver andra utmaningar än en treåring än en femåring. Miljön behöver erbjuda uppgifter som är utvecklande, utmanande och inspirerande! Barn ska utmanas att bli starka och uthålliga för att inte hamna i ett motoriskt utanförskap. Det behövs dessutom tvärprofessionell och multidisciplinär

kompetens i barnhälsovård och stadsplanering när bostäder och förskolor ska byggas. Det gäller att ta hänsyn till barns behov av utveckling av kropp och sinnen när den formbara hjärnan är under utveckling.

Felaktiga och bristande kunskaper om barns neurologiska basbehov finns på flera plan: i kommuner och regioner, hos tillverkare av barnprodukter, i konsumentupplysning, i förskolan och i dess utformning och läroplan samt hos vårdnadshavare.

Vi ser ett behov av följande:

• Kontroll på BVC av att motoriska/neurologiska basfärdigheter programmeras och utvecklas vid rätt tid under första levnadsåret.
• Ökad kunskap om motorikens betydelse hos barnhälsovård, förskola, lärarutbildning, arkitekter och produktdesigner.
• Styrdokument och arbetsmanualer som poängterar rörelse i förskolan.
• Bedömning av risk för passivitet vid byggnationer av förskolor.
• Bedömning av risk för passivitet vid EU-standarder av barnprodukter.
• Rörelsevänlig miljö med möjligheter till positiv risktagning i lek.
• Föräldrautbildning med fokus på stimulans, rörelse och kunskap om passiviserande produkter.
• Vuxna som rörliga förebilder som ser och har tid för barnens behov.

Ann-Christin Sollerhed
universitetslektor i folkhälsovetenskap, Högskolan i Kristianstad

Helena Lindfors
grundare Småbarn i Lund, leg förskollärare, kursledare, föreläsare

Linda Arnrup
grundare Ministuds, ledare i motorik från fyra månader till fyra år

Ulrika Myhr
grundare Learn to Move, leg sjukgymnast, barnspecialist, forskare, utbildare, innovatör inom barnneurologi